Tommy Gustafsson är både historiker och filmvetare. 2012 fick han anställning som universitetslektor i filmvetenskap vid Linnéuniversitetet och tre år senare befordrades han till professor. Han doktorerade i historia 2008 på avhandlingen En fiende till civilisationen: manlighet, genusrelationer, sexualitet och rasstereotyper i svensk filmkultur under 1920-talet, som var den första historieavhandlingen som använde den populära spelfilmen som källmaterial. När den gavs ut i USA var titeln Masculinity in the Golden Age of Swedish Cinema: A Cultural Analysis of 1920s Films (2014).
En huvudfåra i hans forskning är hur historisk kunskap förmedlas och lärs ut med hjälp av film och TV. Detta tar han upp i Det var en gång: historia för barn i svensk television under det långa 1970-talet (2014). Just nu håller han på med ett projekt som handlar om hur folkmordet i Rwanda år 1994 förmedlades i film och TV samt hur man i Rwanda har hanterat minnet av folkmordet via film, TV och vid minnesplatser. Våren 2015 var han gästforskare vid University of Rwanda i Kigali för att arbeta med det projektet.
Det han ska tala om i sitt föredrag är en bok som han skrev tillsammans med ekonomhistorikern Klara Arnberg och som heter Moralpanik och lågkultur: genus- och mediehistoriska analyser 1900-2012 (2013), som handlar om hur filmen alltsedan stumfilmstiden har skapat moraliska panikreaktioner, som fått debattörer och myndighetsförespråkare att utifrån moralisk upprördhet handla överilat. Man har framför allt reagerat mot våld och sexuella anspelningar.
