Cinemax

Linköpings filmstudio

Shoplifters

Hirokazu Kore-eda

Shoplifters-regissören Hirokazu Kore-eda producerar kvalitetsfilmer på löpande band – och vinner nästan varje gång något internationellt pris. Den nu aktuella Cinemax-filmen är inget undantag – Guldpalmen i Cannes 2018! Han föddes i Tokyo 1962 och har examen i kreativt skrivande från Wasedauniversitetet. Filmbanan började med ett antal dokumentärer, bland annat om den taiwanesiske regissören Hou Hsiao-hsien. Det internationella genombrottet kom med långfilmen Illusioner 1995, där en ung änka försöker förlika sig med att hennes man begick självmord. 25 år senare – våren 2020 – har han Sverige-premiär med Sanningen. För första gången spelar han in utanför Japans gränser och med de franska stjärnskådisarna Juliette Binoche och Catherine Deneuve i huvudrollerna. Binoche uppvaktade särskilt Kore-eda för att får göra en film tillsammans med honom! 

Kore-edas filmer kännetecknas av eftertänksam lågmäldhet. Det handlar alltid om relationer. Några exempel:

Efter livet 1998: ”På en gränsstation någonstans mellan himmel och jord tas de döda emot av guider. Under tre dagar får de hjälp att leta bland sina minnen för att hitta den avgörande händelsen i sina liv. Det utvalda ögonblicket skall sedan återskapas på film och bäras med.”

Barnen som inte fanns 2004: ”Fyra barn lever ensamma i en lägenhet. Deras mamma har övergivit dem. De har inga pengar. De går inte i skolan. För omvärlden finns de inte.”

Still walking 2008: ”Med små medel, ofta uttryckt i en blick eller en bisats, fångar han all den sorg, bitterhet, kärlek, glädje, brustna drömmar och förhoppningar som ryms i en familj.”

Sådan far, sådan son 2013: ”Handlar om två par, med fokus på Fukuyama, som får reda på att deras nu sexåriga söner blivit förväxlade vid födseln och att den pojke de har uppfostrat inte är deras biologiska barn.” Efter stormen 2016: ”Med känsliga fingrar och en tonträff utöver det vanliga skildrar Hirokazu Kore-eda all den kärlek, bitterhet, besvikelse, hopp och värme som ryms i en familj.”

Fullt i salongen

Tyvärr måste vi meddela att vi nu har sålt slut på våra medlemskort för den här säsongen.

Det går med andra ord inte att lösa medlemsskap för den här säsongen längre.

Anmäl dig gärna till vårt nyhetsbrev så meddelar vi när kommande säsonger släpps.

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

* indicates required

Fördjupad text om Vi som älskade varann så mycket

Ettore Scola är en av Italiens mest kända regissörer. Han har regisserat över tjugo filmer under sitt liv. Manus till Vi som älskade varann så mycket skrev han tillsammans med författarparet Age&Scarpelli, men han har också skrivit manus på egen hand till andra filmer som t ex Fula, skitiga, elaka 1976  och Natten i Varennes 1982. Alla hans filmer kretsar kring politik och mänskliga relationer. En av hans mest kända produktioner är En alldeles särskild dag från 1977 som Cinemax visade för något år sedan. Scola var också politiskt aktiv och hade bland annat ansvar för kulturfrågor i den kommunistiska skuggregeringen i Italien 1989. Vi som älskade varann så mycket fick pris som Bästa utländska film vid Césargalan 1977. Césargalan är Frankrikes motsvarighet till Oscarsgalan i USA.

De tre kompisarna som filmen kretsar kring har en och samma kärlek – Luciana. Hon spelas av Stefania Sandrelli. Redan som 14-åring debuterade hon i filmen Divorce Italian Style i rollen som Angela, med bland andra Marcello Mastroianni som motspelare. Det var en skönhetstävling 1960 som ledde vidare till ett antal filmer i commedia all´italiana. Scola engagerade henne i ytterligare filmer och 1980 vann hon silverbandet för bästa kvinnliga biroll i hans La terrazza. Sandrelli har gjort ett antal erotiska filmer bland andra The Key av Tinto Brass. Bland flera utmärkelser fick hon 2005 Gyllene lejonet vid den 62:a Venedig-festivalen för sin långa karriär

Vittorio Gassman – en av charmörerna i filmen – var tidigt en lovande basketspelare men satsade i stället helhjärtat på skådespelarbanan. Han studerade vid Academia Nazionale di Arte Dramatica i Rom och har medverkat i mer än 20 teaterpjäser bland andra Peer Gynt och Hamlet. Filmdebuten kom 1946. Gassman fick ofta spela roller som egotrippad hjälte i äventyrsfilmer eller romantiska drama. Han hade bland annat en framträdande roll i storfilmen Krig och fred från 1967. Han är grundare av teatersällskapet Teatro Popolare Italiano.

Saturnino ”Nino” Manfredi, en annan av partisanerna i filmen, medverkade i över 80 produktioner under sin karriär. Han var ett av de dominerande namnen inom Italiens filmkomedi.

Fördjupad text om Paraplyerna i Cherbourg

Catherine Deneuve, som har huvudrollen i Paraplyerna i Cherbourg, har sedan 1960-talet varit en av Frankrikes mest beundrade och populära skådespelare. Hon debuterade redan som 13-åring i den franska filmen Les Collégiennes. Det var regissören Roger Vadim som upptäckte henne. Sitt stora genombrott fick Deneuve 1971 i Det händer bara andra, regisserad av Nadine Trintignant. Det är en imponerande rad av filmer som Deneuve medverkat i – över trettio stycken. En av de senaste är 8 kvinnor från 2002 som gav henne – och övriga ensemblen – Silverbjörnen vid filmfestivalen i Berlin samma år med motiveringen ”en enastående artistisk insats”.

Musiken i Paraplyerna i Cherbourg är komponerad av Michel Legrand, som förutom kompositör också var orkesterledare, dirigent  och pianist. Legrand började som jazz-musiker och har spelat tillsammans med de mest kända i genren som Dizzy Gillespie, John Coltrane, Miles Davis, Stan Getz och Bill Evans. Legrand var oerhört uppskattad för sin filmmusik och fick tre Oscars-statyetter för kompositioner till Yentil 1983, Äventyraren Thomas Crown 1968 och Sommaren ´42 från 1971. Förutom dessa tre utnämningar var han nominerad ytterligare sex gånger.

Regissören Jacques Demy tillhörde den så kallade nya vågen i franskt filmskapande. Men till skillnad från Alain Resnais och Jean-Luc Godard drogs han mera till en fantasivärld byggd på musikaler, sagor och Hollywoods gyllene ålder. Paraplyerna i Cherbourg anknyter mycket till just den amerikanska musikalstilen. För just Paraplyerna i Cherbourg fick han Cannes-festivalens internationella pris – motsvarigheten till Guldpalmen.

Kallelse till årsmöte 2020


Tid:
20 februari kl 18.00
Plats: Skylten, Oljudet
(Skylten ligger precis på andra sidan Resecentrum. Antingen åker man dit på Oskarsgatan invid Storgatan eller så använder man någon av gångtunnlarna vid Resecentrum. Lokalen Oljudet ligger till höger om ingången)


Vi bjuder på fika och kommer att visa en ”hemlig” film efter årsmötet.

Dagordning

  1. Mötets öppnande
  2. Val av mötesordförande, mötessekreterare och justerare
  3. Frågan om mötets behöriga utlysande
  4. Godkännande av dagordning
  5. Behandling av styrelsens verksamhetsberättelse (inklusive den ekonomiska berättelsen)
  6. Framläggande och behandling av revisorernas berättelse
  7. Frågan om ansvarsfrihet för den avgående styrelsen
  8. Val av ny styrelse – a) ordförande b) övriga styrelseledamöter
  9. Val av revisorer och revisorssuppleanter
  10. Val av ny valberedning
  11. Övriga frågor
  12. Mötets avslutande

Cinemax program på G

Vi packar och skickar Cinemax program för fullt och snart borde de vara i en brevlåda nära dig!

Gladeligen verkar det vara ett stort intresse för våra filmserier och vi vill därför flagga för att vi måste begränsa antalet medlemskort vi släpper i år anpassat till våra salonger. Vi tillämpar först till kvarn, så se till att lösa ditt medlemsskap så snabbt som möjligt.

Läs här hur du löser medlemskap till Cinemax

Program för våren 2020

Onsdagsserien – Filmstaden, onsdagar 18.30

12/2 – Vi som älskade varann så mycket
26/2 – Amazing Grace
11/3 – Smärta och ära
25/3 – Sorry We Missed You
1/4 – Atlantics
15/4 – I Guds namn

Lördagsserien – Filmstaden, lördagar 13.00

8/2 – Paraplyerna i Cherbourg
15/2 – Shoplifters
7/3 – Helan & Halvan
21/3 – Transnistra
4/4 – Marriage Story
18/4 – En kolibris liv

Filmakademin

6/2 – Ingmar Bergman, Då, nu och i framtiden.

2/4 – Andrei Tarkovskijs klingande filmvärldar: en reflektion om musikens roll och betydelse i Tarkovskijs filmer

16/4 – Genus och filmproduktion

Bli medlem i Cinemax

Medlemsskap kan du lösa genom att besöka oss med kontanter inför visningarna eller förskottsbetala medlemsavgiften via Swish eller Plusgiro. Om du betalar på förhand finns ditt medlemskort förberett vid visningarna.

Plusgiro

Sätt in 250 kronor på Plusgiro 413643-8. Ange ditt namn och vilken serie betalningen gäller, Vår 1 för lördagsserien eller Vår 2 för onsdagsserien. Kom ihåg att det kan ta några dagar innan vi har blivit underrättade om plusgirobetalningen, så gör gärna överföringen i god tid.

Meddelande: Namn och serie (t ex Anders Andersson Vår Onsdag)

Swish

Du kan också Swisha din medlemsavgift.

Swishnummer: 1235113030
Meddelande: Namn och serie (t ex Anders Andersson Vår Onsdag)

Läs mer om hur du blir medlem i Cinemax

Köp presentkort till vårsäsongen på Cinemax

Vill du köpa ett presentkort till Cinemax visningar i vår?

Gör så här:

Swisha 250 kr, som är priset för ett medlemskort, till 123 511 30 30. I meddelandefältet skriver du

  1. din epostadress
  2. om kortet ska gälla onsdags- eller lördagsserien
  3. texten PRESENT

När vi fått din Swish-betalning skickar vi ett mail till din epostadress. Som bilaga till mailet finns ett presentkort, vilket du skriver ut och lämnar till gåvomottagaren. 

Om du inte vill swisha kan du betala in 250 kr på plusgiro 413 643-8 och samtidigt maila vår kassör margareta.ossbahr@comhem.se och tala om vilken serie (lördags- eller onsdags-) din inbetalning avser. Vi bekräftar ditt köp med att skicka dig ett mail med ett presentkort som bilaga. 

Vid föreställningarnas början kan presentkortet bytas ut mot ett medlemskort.

När fjärilarna kommer

Manuset till filmen ”När fjärilarna kommer” började regissören Tolga Kareclik skriva redan 2011-2012 efter att hans farbror hade dött. Farbrodern hette Mazhar precis som fadern i filmen.

”Det var ett sätt att komma över förlusten. Mazhar betydde oerhört mycket för mig. Han inspirerade mig redan i sex- sjuårsåldern att börja läsa. Han introducerade mig i Mayakovskis diktning och för Kafka. Han fick mig att läsa Dostojevskij när jag var elva. Min farbror, som var poet och på många sätt min mentor, var den som formade mitt intellekt,” berättar Tolga Kareclik i en intervju med  den kanadensiska filmjournalen Offscreen.

Med ”När fjärilarna kommer” ville han konfrontera döden i en blandning av drama, komedi, melodram, till och med slapstick, ”som livet självt ser ut”. En dam som sett filmen berättade att hon kände sig skyldig när hon skrattade, men bara en sekund, senare grät hon – och  efter att ha skrattat grät hon igen.

”Det var så jag önskade att reaktionerna skulle bli,” säger Kareclik belåtet.

Tolga Karacelik är född 1981 och bor i Istanbul. Han började tidigt skriva poesi och upptäckte så att diktning och filmmakeri är besläktade med varandra. Han insåg att vad man kan göra med ord det kan man också göra med bilder ”på ett mycket mer demokratiskt och mindre imponerande sätt”. Det handlar väldigt mycket om rytm.

Tolga Karacelik utropades till en av Turkiets mest lovande regissörer redan efter debutfilmen 2010 ”Toll booth”, som handlade om en uttråkad vägtullstjänsteman.

”Den handlade om mig. Ett försök slå mig fri från mitt monotona liv, mitt eget toll booth,” säger han.

Den andra filmen i karriären, ”Ivy”, var en politisk thriller om en skeppare som driver sin besättning till vansinne med sina söndra- och härska-metoder. Filmen hyllades internationellt och vann flera priser på den prestigefyllda Sundance-festivalen. Men den bemöttes med skepsis hemma i Turkiet och Tolga Karacelik fick betydligt svårare att hitta finansiering för sina kommande filmer. Likheterna med Erdogans styre var helt enkelt för slående.

Karacelik arbetar mycket noggrant efter manus. Det förekommer nästan inga improvisationer.

”Varje dialog har sin egen rytm. Jag tillåter inte någon av mina skådespelare att ändra i dialogerna. Anledningen är att det finns en särskild rytm i replikerna.”

Offscreen-journalisten frågar Tolga Karacelik om symboliken med fjärilarna, om faderns önskan att begravas när fjärilarna kommer till byn. Men i en annars öppenhjärtig intervju – där är det stopp.

”Nej, det vill jag inte berätta. Det kommer att döda filmen. Filmen börjar när du lämnar bion, så jag vill inte döda känslan som kan växa inom dig. Jag hoppas att den ska sätta sig i var och en som ser filmen.”

Tolga Karacelik bekänner sig till en Istanbul- och Balkan-tradition. Han menar att det på flera sätt är ett privilegium att bo där han bor.

”Vi förstår både öst och väst – men vi har svårt att förstå oss själva! Filmer från Balkan är mycket rika. Människor som Theo Angelopoulos, Emir Kusturica har betytt mycket för mig. ”När fjärilarna kommer” har bland annat influerats av Kusturica,” berättar Karacelik.

Stupid Young Heart

”Det finns en öppenhet hos unga som vuxna kan lära sig av!”

Regissören till Stupid Young Heart

Selma Vilhunen har gjort sin tredje ungdomsfilm och belönats med Kristallbjörnen för bästa film i kategorin Generation 14plus på filmfestivalen i Berlin 2019.


”Det kändes som karriärens höjdpunkt,” säger Vilhunen i en av många tidningsintervjuer efter Berlin-erkännandet.


Förutom Stupid young heart har hon i ungdomskatergorin regisserat långfilmerna Hobbyhorse revolution och Cinemax-bekanta Little wing.
”Det som intresserar mig är personer som befinner sig i en vändpunkt i livet. Tonåringar genomgår ju en utvecklingsfas och jag dras till den där energin. Unga personer är fortfarande sökande och inte har låst sina hjärnor. Det finns en öppenhet hos unga som jag tror vuxna kan lära av.”


Selma Vilhunen har med sina tre långfilmer Little wing, Hobbyhorse revolution och nu Stupid young heart satt den finska ungdomsfilmen på kartan.

Det är en verklig utmaning att hitta skådespelare till den här typen av socialrealistiska skildringar. I det här fallet var det manusförfattaren Kirsikka Saaris bonusdotter som tipsade om sin kompis Jere Ristseppä. Hon hade läst om castingen och tänkte omedelbart på Jere. Rollen beskrevs som färgstark och att man sökte en kille som var en ”sensitvie badass”. När Jere sedan kom till audition var det självklart att han skulle spela Lenni.


Sara Vilhunens metod när det gäller att arbeta med amatörer kallar hon ”safe space”. Grundläggande är att teamet och ensemblen lär känna varandra så bra som möjligt. Och viktigast är många och gedigna repetitioner som skapar trygghet.


”Vi övar inför scenerna med olika ingångar för att klargöra karaktärernas olika lager. Repetitionerna kan också fokusera på det fysiska, vem står var, var ska man rikta blicken osv. Andra ingångar är karaktärernas viljor, känslor och drömmar. Meningen är att skådespelarna ska bli experter på sina karaktärer.”
Sara Vilhunen drömmer om att i framtiden jobba mer experimenterande och fritt, t ex spela in under en längre period så där tjugo år eller mer. Hon tänker bland annat på Richard Linklater´s Boyhood.

« Äldre inlägg

© 2020 Cinemax

Tema av Anders NorenUpp ↑